torsdag 9 december 2010

Avfallshantering och resistens


Malaria har härjat en hjälplös mänsklighet sedan urminnes tider. Oddsen utjämnades när man upptäckte att bark från ett träd i Anderna botade febern. Kinin kallade man den aktiva substansen som gjorde det möjligt för européer att kolonialisera tropikerna. På 30-talet syntetiserade ett tyskt läkemedelsföretag ett liknande läkemedel som var enklare att framställa. Det kom amerikanarna över under andra världskriget och omformade till klorokin. Redan några år senare kom de första rapporterna om klorokinresistent malaria. På 80-talet var klorokin overksamt mot majoriteten av malariafallen. För att förstå hur klorokin en gång fungerade och varför det falerade så får vi titta närmare på malariaparasitens maskineri.

P. Falciparum lever på hemoglobin inne i människans röda blodkroppar. Restprodukten är giftig men parasiten neutraliserar och gör sig av med avfallet. Klorokin hindrar den processen så att parasiten drunknar i sitt eget avfall. För att malaria ska dö måste klorokinet finnas i höga koncentrationer i parasitens matsmältning. Finessen är att parasiten ordnar det genom att äta och koncentrera klorokin. Om parasiten muteras på något sätt så att klorokin inte tas upp eller koncentreras så blir parasiten resistent mot läkemedlet. Klorokinets verkningsmekanism är en komplicerad process som kan saboteras utan några avancerade metoder. Bildligt talat räcker det att kasta in en träsko i vävmaskinen.

Allt Gott!

Referat ur The Edge of Evolution av Michael J. Behe

fredag 19 november 2010

Kapprustning

Under kalla kriget kapprustade USA och Sovjetunionen med fler och mer avancerade vapen. Det utfördes av intelligenta människor med ett bestämt mål: att bli mäktigast. Det är motsatsen till evolution som bara får blinda slumpmässiga förändringar som om de är fördelaktiga kan bli vanliga genom naturligt urval. Ändå anser en del evolutionister att kapprustning är en bra analogi till evolution. De menar att rovdjur och byte har fått sin snabbhet genom en evolutionär kapplöpning. Så långt låter det plausibelt, men Richard Dawkins tänjer på liknelsen för att förklara progressen i utvecklingslinjerna. Eftersom det inte finns någon inneboende tendens mot mer avancerade former i evolutionen så tycker han att idén om kapprustning ger den mest tillfredsställande förklaringen till växter och djurs avancerade och komplexa maskineri. Dawkins slutledning är önsketänkande. Det finns inga studier som bekräftar någon kapprustning bland stora djur, och när det gäller tävlingen mellan parasit och värd ser vi i bästa fall ett ställningskrig.

Allt Gott!

Referat ur The Edge of Evolution av Michael J. Behe

söndag 17 oktober 2010

Bränn broarna!

Celler fungerar som små robotar, genom sofistikerade automatiska mekanismer. Lite sand i maskineriet eller en välplacerad rörtång räcker för att sabotera en automatisk process, förklarar Michael J. Behe. En malariainfektion kan liknas vid en robotarmé som anfaller en automatiserad stad. Om robotarmén alltid tar vägen över en viss bro räcker det att bränna den bron för att avstyra anfallet. Om robotarna har nyckeln till en viss dörr räcker det att ändra lite på låset så kommer dom inte in. Det är på liknande sätt som vissa blodsjukdomar skyddar mot malaria. Ändå är det ovanligt att sådana mutationer uppstår. Forskare har kommit fram till att mutationen som orsakar sickelcellanemi bara har hänt några få gånger i historien, kanske bara en gång! Det var en skadlig mutation som snart skulle försvunnit ur människosläktet om det inte vore för dess nyttiga bieffekt, skyddet mot malaria. I desperata tider när armén hotar staden är det bättre att bränna bron än att duka under. Det var ingen mutation som ökade komplexiteten i maskineriet och den ändrade inte ens immunförsvaret som har till uppgift att skydda mot angrepp. Sådana händelser karaktäriserar ett skyttegravskrig, inte en kapprustning.

Allt Gott!

onsdag 13 oktober 2010

Kapprustning eller skyttegravskrig

Malaria dödar miljontals människor varje år skriver Michael J. Behe i början av andra kapitlet i The Edge of Evolution. Genom åren har astronomiska antal parasiter försökt överleva och fortplanta sig i människor, och de med fördelaktiga mutationer har förökat sig mest. Samtidigt har människor med skyddande mutationer blivit fler. Tack vare DNA-sekvensering känner vi till flera av dessa mutationer och malaria ger oss därför en enastående överblick av pågående evolution. Vad vi lärt oss av dessa studier är grundläggande och överraskande:

1. Evolution är osammanhängande och begränsad.

2. Kampen mellan parasit och värd utgör inte en kapprustning, utan ett destruktivt skyttegravskrig.

3. Även om det bara krävs en enkel mutation för överlevnad så tar det tid innan den uppstår.

4. Om man räknar om förändringstakten hos malaria som har enorm reproduktion till däggdjur som har ganska låg reproduktion så får vi en uppfattning om evolutionens potential.

Allt Gott!

söndag 10 oktober 2010

Ana gränsen

En svårighet för Michael J. Behe som kritiserar evolutionsteorin är att folk tror att han avfärdar den helt och hållet. Så är det inte. Slumpmässiga mutationer kan gott förklara några egenskaper i naturen, men inte andra. Behe försöker hitta gränslinjen. När det gäller malaria har evolution gjort våra läkemedel verkningslösa. Evolution har också gjort sjukdomen sickelcellanemi vanligt i malariatäta områden. Det krävs två anlag för att få sickelcellanemi, ett från mamma och ett från pappa. De som bara bär på ett anlag blir inte särskilt sjuka, men de blir motståndskraftiga mot malaria. Sickelcell uppstod genom en enkel destruktiv mutation för tusentals år sedan, men malaria har inte utvecklat något motvapen. För parasiten tog evolution effektivt udden av läkemedel men stod helt verkningslös mot en blodsjukdom, trots tusen gånger så mycket tid. Någonstans däremellan går gränsen för vad evolution kan åstadkomma.

Allt Gott!

lördag 9 oktober 2010

Politik i kyrkan?

Göran Skytte skjuter skarpt i en kolumn i SvD apropå biskop Brunnes lovprisning av Vänsterns demonstration mot rasism. Inte för att kyrkan tar politisk ställning, utan för att bara vissa politiska ställningstaganden är accepterade. Jo det har jag märkt. Yttranden om äktenskap eller vetenskap är inte uppskattat om det kommer från kyrkan.

Allt Gott!

Samvetsfrihet

Europarådet har beslutat om samvetsfrihet när det gäller abort. Ingen personal eller vårdinrättning kan tvingas till (eller diskrimineras för vägran) att utföra eller assistera vid abort. Tidningen Dagen skriver att  beslutet kom efter att riksdagsledamot Carina Hägg (S) motionerat om begränsningar i samvetsfriheten. Snopet för Carina men glädjande för alla som känner sig tveksamma att utföra aborter. Nu ska det inte längre hindra någon att  satsa på en karriär som barnmorska eller gynekolog hoppas jag.

Tillägg: Nu har även DN skrivit om detta. Jag som trodde man skulle förtiga de nya direktiven i Sverige.

Allt Gott!

fredag 8 oktober 2010

Darwinismens matematiska begränsningar


Utdrag ur The Edge of Evolution av Michael Behe, lekmannamässigt översatt för er bekvämlighet :-)

I tusentals år utkämpade människan ett omedvetet krig mot malaria där enda försvaret var att nöta ut motståndaren genom slumpmässiga mutationer och naturligt urval, det Charles Darwin gjort känt som evolution. De senaste femhundra åren har en radikalt annorlunda faktor förändrat kriget. Genom att använda vår förmåga att resonera har vi upptäckt mycket om vår omvärld som varit dolt för våra förfäder. Särskilt upptäckten av mikroskopiska parasiter har möjliggjort för oss att ta upp kampen mot fienden. I stället för att vänta på lyckosamma mutationer har mediciner upptäckts och utvecklats som kan döda malaria. I början av den nya rationella fasen begränsades kriget till användandet av växter som naturen försåg oss med. Det senaste trekvarts seklet har framsteg i kemi, medicin och grundläggande biologi lett fram till nya mediciner som naturen aldrig tänkt på.

De första strålande resultaten sopade rent vart än de användes. De grymma malariaparasiterna dukade under i oräkneliga biljoner. På det glada 50-talet pratades det mycket om att utrota malaria helt och hållet. Mänskligheten skulle snart leva i en värld fri från sin uråldriga nemesis. Det var lätt att vara optimistisk. Vid samma tid trodde man att andra små gissel som sjukdomsalstrande bakterier, virus och till och med skadeinsekter kunde avvärjas med mediciner och kemikalier. Tidiga segrar på dessa fronter fanns det gott om.

Nuförtiden är stämningen dyster. Mirakelmedicinerna är på tillbakagång eller har misslyckats. I tidningen Science publicerades för några år sedan en artikel med titeln ”Klorokinets begravning”1 som handlar om den medicin som i årtionden var standardbehandling mot malaria. Borta är talet om seger över malaria, ersatt av en blygsam förhoppning att kanske kunna begränsa sjukdomen. Malaria verkar faktiskt öka i Afrika.2 Även om det ännu inte ser ut som när det var som värst så har kriget mot P. falciparum nått ett obehagligt dödläge. Till vårt förtret har den oväntade envisheten hos parasiten bevisat att evolution är kraftfull hos både vänner och fiender. Sickle Eve är inte ensam om att dra nytta av en lyckad mutation. P. falciparum kan också det tricket. Häri ligger  också ett av de bästa bevisen för Darwinismen, såväl som tydliga bevis för dess begränsning.


torsdag 7 oktober 2010

Malaria

För att verkligen studera evolution menar Behe att man måste granska förändringar på molekylär nivå, och nu är det för första gången tekniskt möjligt. Det har gjorts en del försök med vissa intressanta resultat, men det är svårt att dra några slutsatser eftersom antalet individer varit för få och tiden för kort. Det problemet finns inte i naturen, och klart lämpligast för studier är malariaparasiten. Den ger de bästa exemplen på vad evolution kan och inte kan åstadkomma.

Allt Gott!

tisdag 5 oktober 2010

Ett orimligt krav

En evolutionär väg till komplexa egenskaper måste vara utan avbrott och varje steg måste vara fördelaktigt konstaterar Behe. Han illustrerar med att vandra med ögonbindel och alltid välja små steg som leder uppåt. Man skulle i bästa fall hamna på en liten kulle utan att komma vidare, och en ravin skulle man aldrig kunna ta sig över. Om det inte finns en jämn gradvis stigande utvecklingsväg till ett biologiskt system inom rimlig tid så fungerar inte evolution. The Edge of Evolution undersöker hur svårt det kravet faktiskt är att uppnå.

Allt Gott!

Vetenskap ger skapelsetro

Anders Gärdeborn, författare till Intelligent Skapelsetro, har skrivit en debattartikel i tidningen Dagen där han argumenterar för mer vetenskap i skolorna. Ateister blir nog förvånade att ett sådant krav kommer från någon som avfärdar evolutionsteorin, men jag håller med Anders. Om vi lär ut en vetenskapligt metod och ett kritiskt förhållningssätt så kommer elever kunna genomskåda argumenten för evolution.


Allt Gott!

måndag 4 oktober 2010

En framkomlig väg

För evolution att forma livets komplexa strukturer och mekanismer krävs oräkneliga mutationer som var och en är tillräckligt fördelaktiga för stanna kvar i generna. Behe betonar vikten av en framkomlig väg från det enkla till det utvecklade. Om en organism ska uppnå högre grad av organisering måste vägen dit kunna delas upp i många små sammanhängande steg. Redan Darwin identifierade detta problem i sin bok. Om det kan visas att det existerar ett komplext organ som omöjligt kan ha formats genom många små succesiva förändringar så faller min teori, slog han fast. Det var smart av honom att vända bevisbördan mot sina opponenter, för även om det är svårt att bevisa att en sådana vägar inte finns så är det ännu svårare att beskriva en detaljerad följd av mutationer till ett avancerat organ. Enligt Behe har inga sådana beskrivningar publicerats.

Allt Gott!

söndag 3 oktober 2010

Evolutionens begränsning

Michael J. Behe har skrivit boken The Edge of Evolution - The Search for the Limits of Darwinism som gavs ut 2007. Författaren ifrågasätter evolutionsteorins förmåga att förklara uppkomsten av komplexa strukturer och mekanismer, och jag planerar att referera delar av boken här på bloggen. Behe's vetenskapliga meriter ger tyngd åt det han skriver. Han är professor i biologi och har forskat på DNA vid den amerikanska hälsomyndigheten. Han har också varit biträdande professor i kemi.

Innan man börjar diskutera är det klokt att problematisera begreppen, så att man pratar om samma sak. Behe identifierar tre viktiga element i evolutionsteorin, nämligen slumpmässiga mutationer, naturligt urval och gemensamt ursprung. Eftersom det är separata idéer måste de granskas oberoende av varandra. De sista hundra åren har vi sett enorma vetenskapliga framsteg inte minst inom genetik. Behe skriver att det finns omfattande evidens för att slumpmässiga mutationer i kombination med naturligt urval kan orsaka viktiga förändringar. Samtidigt finns det starka evidens för att slumpmässiga mutationer är strikt begränsade. Nu när vi vet gensekvenser och hur mutationer uppstår kan vi för första gånger men någon precision värdera effekten av slumpmässiga mutationer, konstaterar författaren. Han anser att potentialen av naturligt urval i kombination med slumpmässiga mutationer är kraftigt överdriven.

Allt Gott!

lördag 2 oktober 2010

Lär dig avslöja en bluff

Så förra inlägget gav oss en vaccinatin mot vaga termer och glidande definitioner. En annan pest vi behöver skydda oss mot är petitio principii, begäran om utgångspunkten eller questionbegging. Den som använder sig av questionbegging i sin argumentation förutsätter typiskt att han har vetenskapen på sin sida och att det som frågan gäller redan är bevisat. Här är ett exempel:

Fråga: Vilka bevis finns för att livet uppstod genom evolution?

Svar: Avfärda inte en vetenskaplig teori av religiösa skäl.

Svaret förutsätter det frågan gäller, nämligen att det finns så mycket vetenskapligt evidens för evolutionsteorin att den bara kan ifrågasättas av religiösa skäl. Svaret innehåller även en ogrundad anklagelse, nämligen att frågeställaren är ovetenskaplig. På så sätt har frågeställaren blivit en enkel måltavla, en straw-man. Om frågeställaren börjar försvara sin tro i det läget är loppet kört. Därför bör han eller hon inte acceptera ett sådant svar utan insistera på en jämlik debatt och stanna vid kärnfrågan.

Allt Gott!

fredag 1 oktober 2010

Hur man bevisar vad som helst

Evolution är en teori om hur människor och annat levande utvecklats från död materia. Inom den teorin ingår en rad olika oberoende idéer som tillsammans förklarar hur detta gått till. Bara för att någon av dessa idéer är verklig betyder det inte att evolution är bevisad. Ändå är det vanligt med den typen av argumentation där man ger en specifik definition av evolution och sedan vidgar begreppet. Det är ett välkänt argumentationsknep som kallas ekvivokation, och det kan exempelvis låta så: Evolution är förändring över tid. Fossil visar att hästen har förändrats över tid. Om du håller med om det så vet du att evolutionen har ägt rum.

Det låter övertygande i sin enkelhet men är givetvis logiskt felslut. Om all förändring över tid är evolution så skulle även en by som byggs upp och brinner ner vara evolution. En sanddyn i öknen som byggs upp i en storm skulle också vara resultatet av evolution. Med den typen av argumentation kan man bevisa vad som helst.

Allt Gott!

lördag 25 september 2010

Arv

Georg Mendel (1822-1884) är den moderna genetikens fader. Han var en österrikisk munk som forskade i ärftlighet för att hjälpa bönder att välja grödor. Genom systematiska studier visade han att avkommans egenskaper styrs lagbundet av föräldrarnas egenskaper. Variationen mellan syskon beror på att föräldrarnas gener kan kombineras på olika sätt. Denna fantastiska insikt uppmärksammades 16 år efter Mendels död, så Darwin som ägnat mycket tid åt orsaker till variation fick aldrig ta del av den. Hade han fått veta vad Mendel visste hade han behövt tänka om, för om variationen vi ser mellan individer är lagbunden, hur uppstår då nya egenskaper? Naturalisternas svar blev så småningom att mutationer kan orsaka nya egenskaper. Om Darwin hade accepterat så små slumpmässiga förändringar som råmaterial för naturligt urval att verka på får vi aldrig veta. Klart är iallafall att Darwin tänkte sig betydligt mer avancerade steg av förändring när han formulerade sin teori.

Allt Gott!

onsdag 15 september 2010

Variation

Många samtida med Darwin som trodde på evolution höll fast vid tanken på konstanta arter, men tänkte sig plötsliga stora förändringar som ger upphov till nya arter. Med hänvisning till sina observationer var Darwin övertygad om att förändring sker gradvis genom ärftlig variation, sådan variation som man ser inom arter och släkten.(1) Han skriver att ärftlig variation är gränslös, även sådan av betydande fysiologisk betydelse.(2) I Darwins texter råder stor förvirring och motsägelse när det gäller arter och artbildning, och det kan härledas till hans förbryllelse över hur variation uppstår.(1) De okända lagarna för variation är oändligt komplicerade, skrev han, och i sin bok The Variation of Animals and Plants under Domestication (1886) kämpade han tappert med problemet hur genetisk variation uppstår. När Mendel visade att anlag ärvs enligt vissa mönster så skrattade man åt Darwins teori om gradvis utveckling.(1) Mendel visade ju klart och tydligt att variationen vi ser inom arter inte är gränslös och slumpmässig, så den kunde alltså inte vara källa till utveckling.

Allt Gott!

1) Ernst Mayr, One long argument
2) Charles Darwin, On the Origin of Species

måndag 13 september 2010

Skapade slag

Tron att arterna var oföränderliga kom från Platons världsbild där alla objekt har en förlaga i idévärlden.  Darwin var inte ensam om att ifrågasätta detta, för han stöder sig på andra i inledningen till sin bok Om Arternas Uppkomst. Geoffroy Saint-Hilaire misstänkte redan 1795 att det vi kallar arter är särpräglingar av samma skapade slag. Rev. W Herbert slår fast 1837 att arter bara är högre och mer permanenta varianter. Rafinesque skriver att alla arter kan ha varit varianter som gradvis blivit arter genom särprägling, men tillägger att det inte gäller de ursprungliga slagen.  Exempelvis kanske alla kattdjur kommer från en slags urkatt, men denna urkatt måste ha varit individuellt skapad. Darwin drog principen längre och menade att alla arter härstammar från en enda ursprunglig livsform, men hade problem med bevisföringen. Ju större skillnad det är på livsformerna man jämför, desto färre och svagare blir argumenten för gemensamt ursprung, skriver Darwin.

Allt Gott!

lördag 11 september 2010

Darwin och religionen

Darwin var redan som barn intresserad av naturen, så hans far tyckte att läkare kunde bli ett lämpligt yrke, men Darwin avbröt sina medicinstudier eftersom han tyckte det var obehagligt med sjukdomar. På den tiden var det präster som sysslade med biologi, så hans far satte honom att läsa teologi istället. Darwin tog till sig den ortodoxa läran om Gud men ägnade mer tid åt naturvetenskapliga studier. Under sina fem års världsomsegling började han tvivla på sina religiösa övertygelser. Han läste Lyell som menade att jorden var mycket äldre än vad Bibeln beskrev. Mycket av vad han såg på sin resa låg konflikt med vad teologer ansåg om naturen på den tiden. Svårast hade han med (den obibliska) övertygelsen att arterna är oföränderliga. Darwin dokumenterade enorm variation inom arterna under sin resa på Beagle, så han hade ju med egna ögon sett att arter inte är konstanta. När han kom hem tog han intryck av sin familj som inte var troende. Hans storebror Erasmus hade tappat tron medan Darwin var borta. När han senare formulerade idén om naturligt urval så tappade argumentet utifrån design sin kraft. Darwin skriver att man inte längre kan hävda att gångjärnet hos en mussla måste ha konstruerats av en intelligent designer. Fast ibland tvivlade han på sin egen slutledningsförmåga, för om han (vilket han var fullt övertygad om) hade utvecklats från den enklaste livsform, hur kunde han då lita på sin hjärnas slutsatser?

Allt Gott!

Ernst Mayr, One Long Argument
Charles Darwin, Life and Letters

torsdag 9 september 2010

Darwin och geologin


Darwin förvånas i sin bok Om arternas uppkomst av hur fattiga fossillämningarna är.  Att  hela grupper av djur och växter uppträder så plötsligt i jordlagren var en invändning som flera eminenta biologer använde mot Darwins teori. Darwin hade mycket svårt att ge någon bra förklaring till varför det saknas fossil före den kambriska explosionen. Han skriver att fossilfynden inte sträcker sig tillräckligt långt bakåt i tiden för att säkert  säga att arterna blivit mer avancerade med tiden.
Darwin skriver att antalet utdöda mellanformer måste vara enormt och frågar sig varför alla jordlager inte är fulla av fossil efter dessa. Han skriver att det saknas gradvis förändring i fossilen från dåtid till nutid, och att det är den mest uppenbara invändningen mot evolutionsteorin. Om man bortser från det och istället hävdar att fossillämningarna är extremt bristfälliga, så menar Darwin att fossilfynden som trots allt finns talar starkt för evolution. Det resonemanget är precis så tokigt som det låter. Det är givetvis en logisk kullerbytta att å ena sidan erkänna att frånvaron av graderade fossil är den största invändningen mot evolution, och å andra sidan hävda att de fossil som finns (som alltså inte uppvisar gradvis förändring) talar starkt för evolution.
Allt Gott!

fredag 13 augusti 2010

Gamla bojor

När jag sitter och väntar på något tar jag som dom flesta nuförtiden upp min telefon, men oftast inte för att texta (sms:a) utan för att läsa gammal litteratur, helt lagligt nedladdat från nätet. Jag satt och väntade på båten för att åka ut till en ö och bada i adriatiska havet när jag läste några rader ur The Life and Letters of Charles Darwin. Thomas Huxley som själv kallade sig Darwin's bulldog fick av Darwins son uppdraget att skriva ett avslutande kapitel. Där kallar Huxley evolution för den äldsta av alla filosofier med ursprung i det antika grekland. Filosofin ratades när grekisk lärdom skulle förenas med kristendomen, men Darwin gav enligt Huxley evolutionen nytt liv. Huxley är övertygad om att det var Charles Lyell som banade väg för Darwin genom att introducera uniformitarismen, tron att geologin kan förklaras med långsamma skeenden utan inslag av katastrofala händelser. Darwin läste Lyell's verk om geologi när han seglade med Beagle, och tog djupt intryck. Han skriver själv i Origin att samma svårighet som geologer hade att acceptera att bergskedjor och dalar formats genom väder och vind, samma svårighet kommer naturvetare ha att acceptera att arterna utvecklats genom naturligt urval. Hur kommer det sig då att evolutionsfilosifin ändå vann mark? Huxley skriver att Origin befriade oss från ett dilemma, nämligen att det inte fanns något vettigt alternativ till skapelseberättelsen. Långtifrån alla tyckte dock att Darwins bok var vettig. Louis Agassiz som var en samtida framstående biolog och naturhistoriker beskrev Origin som ett vetenskapligt misstag med osanning i fakta, ovetenskaplig metod och skälmskt syfte.

Allt Gott!

måndag 26 juli 2010

En existensiell övertygelse

För att förstå att evolutionsteorin inte primärt är resultatet av vetenskapliga studier behövs en historisk bakgrund. Ernst Mayr, professor i zoologi vid Harvard och inflytelserik evolutionist har skrivit One Long Argument om Charles Darwin och början till evolutionsidén. Han skriver att historiska perioder domineras av paradigm som ibland förändras gradvis och ibland ändras abrupt och revolutionerar männsikors världsbild. Så var det när Charles Darwin 1859 gav ut sin bok On the Origin of Species. Idén om gradvis utveckling var ingalunda ny, men det var under den tiden som idén under turbulenta former fick genomslag. Under samma period började moderna vetenskapliga metoder ta form. Darwin försökte följa dessa metoder som innebar induktion och fältstudier, men fann att det var svårt i praktiken. Han insåg att man inte kan göra observationer om man inte har en hypotes att utgå ifrån. Han sa "Jag kan inte ha några tvivel om att män som spekulerar återhållsamt gör dom bästa observationerna". När jag läser hans bok tycker jag dock inte att han är särskilt återhållsam med sina spekulationer. Han erkänner också att knappast en enda poäng i hans bok framställs med en rättvis redogörelse av bakgrundsfakta.

Allt Gott!

söndag 25 juli 2010

Därför bör kristna inte tro på evolutionsteorin

Jag vill hävda att evolutionsteorin inte alls går ihop med en skapare. Evolutionsteorin är fundamentalt materialistisk och tillåter ingen styrning utifrån. Idén är ju att livet utvecklas genom en naturlig process. Enligt evolutionsteorin utvecklas arterna genom slumpmässiga mutationer och naturligt urval. Då kan det inte vara Gud som formger arterna. Om man både tror på Gud och Darwin måste man antingen 1. Förneka att Gud designat arterna, eller 2. Förneka att slumpen styr utvecklingen. Väljer man 1 så kan man inte ge Gud äran för den fantastiska skapelsen och man kapar därmed en stor bit av Gudstron. Väljer man 2 så tappar man hela poängen med evolutionsteorin.

Vissa tror att Gud skapat världen och satt igång evolutionen utan att ta någon aktiv del i den sedan. Det förklarar förstås inte hur evolution kunnat frambringa så underbara varelser. Man kan å andra sidan tro att Gud har styrt evolutionen (dvs infogat vissa mutationer som har gett vissa individer fördelar), men då kan man inte kalla det evolution längre, iallafall förlorar evolutionen sin poäng. Inget av dessa alternativ stämmer heller med bibelns beskrivning av hurdan Gud är. Gud är kärleksfull och närvarande. Han skulle aldrig använda sig av en teknik där den svage slås ut och dör bort. Tvärtom visar Jesus gång på gång hur Gud hjälper den svage och helar den sjuke. Bara som filosofi är det ett gott budskap. Som levande sannning är det ett oslagbart erbjudande.

Jag har ett vetenskapligt förhållningssätt och tror på människans förmåga att förstå världen. Inom medicinen ställer vi höga krav på bevis när vi väljer behandlingsmetod. Om vi skulle nöja oss med samma typ av bevis man har för evolutionsteorin skulle vi fortfarande syssla med åderlåtning. Evolution eller skapelse handlar inte om evidens, utan om vilken utgångspunkt man har.

Jag vill respekteras som en förnuftig människa och akademiker trots att jag inte tror på evolution. Ett vetenskapligt förhållningssätt inkluderar en sund skepsis, i synnerhet mot teorier som inte bevisats experimentellt eller med prospektiva studier. Att jämföra detta med tro på magiska stenar är väl inte juste? Det är ju heller inte så att man behöver evolutionsteorin för att forska inom andra områden. Det kan tvärtom ställa till det en del, om man tänker på socialdarwinismen. Vad jag vet har evolutionsteorin inte ledit till några genombrott i medicinsk forskning heller. Att tro att alla organ i människans kropp är designade för ett ändamål är enligt min mening en mer framkomlig väg, annars skulle man nog inte hittat funktionen hos alla så kallade rudimentära organ som till exempel blindtarmen.

NE skriver om Ludwig Flecks:
Hans mest kända arbete är monografin Entstehung und Entwicklung einer Wissenschaftlichen Tatsache (1980; "Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum"). Här hävdas, med utgångspunkt från en medicinhistorisk studie av uppkomsten av den moderna teorin om syfilissjukdomen, att vetenskapliga teorier saknar verklighetsanknytning och är helt betingade av sociala krafter. F. grundar sin skeptiska kunskapsteori på iakttagelsen att de flesta vetenskapliga teorier steg för steg utvecklats ur primitiva föreställningar utan verklighetsanknytning. Enligt honom är vetenskapen en tankestil som uppkommer och utvecklas i en förhandlingsprocess mellan forskare som ingår i ett tankekollektiv. F:s monografi, som publicerades redan 1935 och bl.a. inspirerade Thomas Kuhns välbekanta paradigmteori, bidrog starkt till det förnyade intresset under 1900-talet för skeptisk kunskapsteori.

Just så har jag tänkt att det förhåller sig med evolutionsteorin! Den är en tankestil, ett sätt att förstå sin omvärld. Den ger en känsla av sammanhang utan att blanda in någon högre makt. Samtidigt är utvecklingsmekanismerna så obegripliga att mycket få orkar sätta sig in i det utan bara beundrar den och tror på den. Det är något religiöst över det, och man älskar att lägga till skojiga anekdoter som saknar vetenskaplig grund, tex det där med att fostret liksom återupprepar evloutionen, eftersom fostret dag 1 tycks se ut som en liten encellig organism. Det är väl därför man möter så starkt motstånd, för att man ruckar på människors världsbild.

Allt Gott!

lördag 17 juli 2010

Skapelsen är viktig

Många kristna i västeuropa verkar tveka inför att tala om skapelseberättelsen som en historisk händelse. Är det verkligen en viktig fråga? Ja, i Nya Testamentet verkar det vara grundläggande för tron på Gud.


Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga. (Rom 1:19-20)

De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i stället för skaparen, som är välsignad i evighet, amen. (Rom 1:25)

Genom en enda människa kom synden in i världen, och genom synden döden, och så nådde döden alla människor därför att de alla syndade. Redan före lagen fanns alltså synd i världen, men synd räknas inte där det inte finns någon lag. Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte gjort sig skyldiga till en överträdelse som Adams. Och Adam motsvarar honom som skulle komma, men överträdelsen kan inte jämföras med nåden. Om alla dog genom en endas överträdelse, så har nu alla fått del av Guds överflödande nåd, nådegåvan som bestod i en enda människa, Jesus Kristus. Och följderna av en enda mans synd kan inte jämföras med denna gåva. Ty domen följde på vad han ensam hade gjort och blev fällande, men nåden följde på mångas överträdelser och innebar ett frikännande. Om en enda mans överträdelse betydde att döden fick herravälde genom denne ende, så skall nu i stället de som blir rättfärdiga genom nådens överflödande rika gåva leva och få herravälde tack vare en enda, Jesus Kristus. Alltså: liksom en endas överträdelse ledde till fällande dom för alla människor, så har också en endas rättfärdiga gärning lett till frikännande och liv för alla människor. Liksom en enda människas olydnad gjorde alla till syndare, så skall en endas lydnad göra alla rättfärdiga. Lagen kom in för att överträdelserna skulle bli större. Men där synden blev större, där överflödade nåden än mer, och på samma sätt som synden härskade och förde till döden, skall därför nåden härska genom rättfärdighet och föra till evigt liv genom Jesus Kristus, vår herre. (Rom 5:12-21)

Allt skapat har lagts under tomhetens välde, inte av egen vilja utan på grund av honom som vållade det, men med hopp om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas. (Rom 8:20-21)

Ty eftersom döden kom genom en människa kommer också uppståndelsen från de döda genom en människa. Liksom alla dör genom Adam, så skall också alla få nytt liv genom Kristus. (1 Kor 15:21-22)

I tro förstår vi att världen har formats genom ett ord från Gud och att det vi ser inte har blivit till ur något synligt. (Heb 11:3)


Allt Gott!




Utgångspunkt

I mina tre senaste inlägg har jag tagit Bibeln som utgångspunkt för att förstå världens tillkomst. Evolutionsteorin har en annan utgångspunkt, nämligen materialism eller naturalism. Det innebär att det vi kan se och undersöka är det enda som finns, och att allt har en naturlig förklaring. Den utgångspunkten kan inte bevisas, utan utgör ett grundantagande som man aldrig viker ifrån. Dr. Scott Todd vid Kansas State University skrev i ett brev till tidskriften Nature att även om alla data skulle peka på en intelligent designer så skulle en sådan hypotes avfärdas just för att den inte är naturalistisk. Professor Richard Lewontin som är ledande evolutionsbiolog erkänner att det inte är de vetenskapliga fynden som leder fram till materiella förklaringar, utan det är grundantagandet materialism som tvingar fram studier och teorier som ger materiella förklaringar, oavsett hur oförnuftiga och mystiska de verkar för den oinsatte. Materialismen tillåter inte en gudomlig förklaring. Därför kan man inte säga att vetenskapen har visat att världen uppstått av sig själv, nej vetenskapen har från början utgått från att det är så.

Allt Gott!

Död och lidande

Enkelt tolkat berättar Bibeln att död och lidande är ett resultat av Adams olydnad mot Gud. Innan dess levde Adam och Eva i harmoni med djuren i Edens lustgård. Där fanns inget hat, inga sjukdomar och inget lidande. När Gud såg på allt han skapat såg han att det var mycket gott. Evolutionsteorin lär något helt annat, nämligen att arterna utvecklades gradvis genom att missanpassade djur och växter konkurrerades bort, alltså en tävling på liv och död med mycket lidande. Skulle Gud använda sig av död och lidande för att skapa människan? Skulle Gud utplåna något han skapat bara för att det är svagt? Det stämmer inte med Bibelns bild av Gud. Gud skapade allting helt och gott, men gav människan en fri vilja. Adam valde att bryta mot Guds regler och som ett resultat av det fick människan sin trasiga natur. Teologer som Calvin och John Wesley menade att skapelseberättelsen skall tolkas just så, att inget lidande och ingen död fanns när Gud såg på skapelsen och sa att det var mycket gott.

Allt Gott

Vad säger Bibeln?

Jonathan Sarfati skriver i Refuting Compromise att Första Mosebok inklusive skapelseberättelsen har grammatiska egenskaper som bekräftar att den är en beskrivning av historiska händelser. Den berättar att Gud skapade alla slags djur och växter var för sig, och människan fanns också med från början. Himlen, jorden och allt det rymmer skapades på sex dagar för ca. 6000 år sedan. När det hebreiska ordet för dag används tillsammans med ett tal, eller tillsammans med kväll och morgon, eller tillsammans med ljus, så innebär det att man avser ett 24-timmarsdygn. I skapelseberättelsen finns alla tre med för att poängtera att det är vanliga dagar som avses. Majoriteten av exegeter från urkyrkan fram till början på 1800-talet har tolkat skapelseberättelsen så.

Allt Gott!

Försvara sanningen

Bibeln är full av exempel på försvar av sanningen. Jesus tillrättavisade de skriftlärda och fariséerna när de hycklade (Matt 23:27), likaså tillrättavisade de första kristna varandra (Gal 2:11). Paulus skriver Jag bryter ner tankebyggnader och allt som trotsigt reser sig mot kunskapen om Gud (2 Kor 10:4-5). Precis som idag  använde man offentliga och granskade skrifter för att pröva nya rön (Apg 17:11). Luthers uttryck skriften allena baseras på Paulus uttalande i 2 Tim 3:16-17; Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv, så att den som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar. Bibeln ska förstås tolkas i sitt sammanhang, men om en enkel tolkning är begriplig så ska vi inte krångla till det. Den betydelse som författaren avsåg är den som gäller. Jesus trodde på en ung skapad jord (Mark 10:6) och en global översvämning (Luk 17:26). Detta är utgångspunkten för att kritisera evolutionsteorin och försvara skapelseläran.

Allt Gott!

söndag 9 maj 2010

Neandertalare och vi

Evolutionsgenetikern Svante Pääbo har kommit fram till att vi bär på gener från neandertalare. Med andra ord fick neandertalare barn med våra förfäder. Dra er nu till minnes definitionen av en art, nämligen individer som får fertil avkomma. Det betyder ju att neandertalare och vi är samma art! Är man människa så är man, oavsett oväsentligheter som skallens omfång.

Allt Gott!