Barn tror på skapelsen

Jag läser i Dagen att man undersökt prästers och pastorers syn på hur världen kom till. Skönt att inte fler tror på evolutionsteorin. Klart jag har förståelse för att man inte vill ifrågasätta forskarnas slutsatser om hur världen och naturen blev till, särskilt inte om man menar att det handlar om två skilda områden, tro och vetenskap. Om Bibeln får förklara varför, så kan vetenskapen få förklara hur. Är inte det en bra kompromiss? Nej. Det hade kanske fungerat om tro och vetenskap var skarpt åtskilda, om evolutionsbiologer inte gjorde några anspråk på existentiella svar och om Bibeln inte sa något om urhistorien. Så enkelt är det inte, så för den som ger sig tid att problematisera sker det snart en glidning i ena eller andra riktningen. Antingen närmare Darwin eller närmare Mose.

Som barn uppväxt i kyrkan trodde jag självklart på berättelserna om Adam och Eva, Noa och syndafloden. Det var inget motsägelsefullt eller ologiskt i det, ingenting som jag växte ifrån till skillnad från sagor om tomtar och troll. Man undervisade aldrig vare sig för eller mot evolution i kyrkan, så det var i skolan jag insåg att det fanns en konflikt. Min erfarenhet sa mig att det blir stökigt och rörigt om man inte städar och organiserar, men fröken sa att universum hade organiserat sig själv. Jag visste att det var en slutgiltig skillnad mellan levande och död, men fröken så att livet uppstått av sig självt.  När jag lekt i regnväder hade jag sett att sedimentlager genomskurna av vattenfåror bildas snabbt vid översvämningar, men fröken sa att det tagit miljontals år för raviner att bildas. Jag visste att man inte kan böja en sten utan att den spricker, men fröken sa att bergen hade veckats under långsamt tryck.

Forskare ifrågasätter allt, förutom att livet organiserats utan en organisatör. Jag hoppas att kristna inte låter sig luras av falska argument i form av förlöjliganden och cirkelresonemang. Bibeln berättar att Gud skapade allting genom Kristus, inte genom evolution.

Allt Gott!

Utveckling eller Anpassning?

I naturen ser vi välorganiserade strukturer och mekanismer. Organisering innebär uppdelning av arbetet mellan särpräglade delar specialiserade för olika funktioner. När det sker en förändring mot mer organisering kallar vi det progress. Naturligt urval leder till progress ansåg Charles Darwin, för alla fysiologer erkänner att specialiserade organ är en fördel för organismen, och därför kommer välorganiserade individer att överleva. Å andra sidan skriver han att naturligt urval inte nödvändigtvis alltid leder till progressiv utveckling, för ibland kan en förenkling vara det som omständigheterna kräver. I ett evolutionärt perspektiv är nyare former generellt sett mer välorganiserade, men i vissa fall kan nyare livsformer ha regredierat i utvecklingen. Darwin ansåg att organ tillbakabildades om de inte kom till användning. Många förändringar är neutrala vad gäller graden av organisering, men gör ändå individen bättre lämpad för sin miljö. Det finns många exempel på den typen av enkel anpassning. Progressiv utveckling finns det bara en handfull tveksamma exempel på.

Allt Gott!

Vetenskap tror inte

Religion och vetenskap går inte ihop anser professor Jerry A. Coyne som skrivit boken Why Evolution is True. Som bevis framför han att sekulariserade länder som Sverige och Danmark accepterar Darwinismen, medan USA som är kristet inte gör det. Jag håller med om att detta är ohållbart. Antingen måste kristna börja tro på Darwin, eller måste vetenskapen sluta tro på Darwin. Jag håller på det senare av det enkla skälet att vetenskapen inte ska syssla med tro.

Allt Gott!

Eugenics

Statens institut för rasbiologi startades med bred politisk majoritet 1921 mot bakgrund av Darwins idéer om naturligt urval och oro över uppblandning. Institutet lades ned när kopplingarna till nazismen blev alltmer uppenbara. Idag håller man fortfarande på med skallmätningar läser jag i Discover, fast bara på människor som dog för länge sedan. Fortfarande spekuleras det vilt om hjärnstorlekens betydelse för intelligensen, och tidigare har jag skrivit om liknande förment vetenskapliga idéer. Det är inte klokt att sådant accepteras.

Allt Gott!

Muterad Matpump

Michael J. Behe fortsätter berätta hur malaria blev resistent mot klorokin. En forskargrupp under Thomas Wellems upptäckte genom genetiska experiment vilken gen som kännetecknar en resistent parasit, och genom vidare studier kunde man sluta sig till att genen kodar för en pump i matsmältningen. En mutation här skulle mycket väl kunna orsaka att klorokin läcker ut. Pumpen består av 424 aminosyror, och minst två mutationer visade sig vara nödvändiga för klorokinresistens. Behe frågar sig om mutationen kan anses vara en utveckling till ett mer avancerat och komplext maskineri, men svarar nekande. När man slutar använda klorokin i ett område så trängs de resistenta stammarna undan av de känsliga stammarna, som alltså är starkare under normala omständigheter, utan det giftiga klorokinet.

Resistens mot klorokin uppkom ganska snabbt, men är fortfarande en nackdel i avsaknad av klorokin. Vissa problem kan evolutionen snabbt hantera, men andra går långsamt eller inte alls. Sickelcellanemi har parasiten inte kunnat rå på trots att det funnits så länge.

Allt Gott!

Darwinismens matematiska begränsningar

Utdrag ur The Edge of Evolution av Michael Behe, lekmannamässigt översatt för er bekvämlighet :-)

I tusentals år utkämpade människan ett omedvetet krig mot malaria där enda försvaret var att nöta ut motståndaren genom slumpmässiga mutationer och naturligt urval, det Charles Darwin gjort känt som evolution. De senaste femhundra åren har en radikalt annorlunda faktor förändrat kriget. Genom att använda vår förmåga att resonera har vi upptäckt mycket om vår omvärld som varit dolt för våra förfäder. Särskilt upptäckten av mikroskopiska parasiter har möjliggjort för oss att ta upp kampen mot fienden. I stället för att vänta på lyckosamma mutationer har mediciner upptäckts och utvecklats som kan döda malaria. I början av den nya rationella fasen begränsades kriget till användandet av växter som naturen försåg oss med. Det senaste trekvarts seklet har framsteg i kemi, medicin och grundläggande biologi lett fram till nya mediciner som naturen aldrig tänkt på.

De första strålande resultaten sopade rent vart än de användes. De grymma malariaparasiterna dukade under i oräkneliga biljoner. På det glada 50-talet pratades det mycket om att utrota malaria helt och hållet. Mänskligheten skulle snart leva i en värld fri från sin uråldriga nemesis. Det var lätt att vara optimistisk. Vid samma tid trodde man att andra små gissel som sjukdomsalstrande bakterier, virus och till och med skadeinsekter kunde avvärjas med mediciner och kemikalier. Tidiga segrar på dessa fronter fanns det gott om.

Nuförtiden är stämningen dyster. Mirakelmedicinerna är på tillbakagång eller har misslyckats. I tidningen Science publicerades för några år sedan en artikel med titeln ”Klorokinets begravning”¹ som handlar om den medicin som i årtionden var standardbehandling mot malaria. Borta är talet om seger över malaria, ersatt av en blygsam förhoppning att kanske kunna begränsa sjukdomen. Malaria verkar faktiskt öka i Afrika.² Även om det ännu inte ser ut som när det var som värst så har kriget mot P. falciparum nått ett obehagligt dödläge. Till vårt förtret har den oväntade envisheten hos parasiten bevisat att evolution är kraftfull hos både vänner och fiender. Sickle Eve är inte ensam om att dra nytta av en lyckad mutation. P. falciparum kan också det tricket. Häri ligger  också ett av de bästa bevisen för Darwinismen, såväl som tydliga bevis för dess begränsning.

Malaria

För att verkligen studera evolution menar Behe att man måste granska förändringar på molekylär nivå, och nu är det för första gången tekniskt möjligt. Det har gjorts en del försök med vissa intressanta resultat, men det är svårt att dra några slutsatser eftersom antalet individer varit för få och tiden för kort. Det problemet finns inte i naturen, och klart lämpligast för studier är malariaparasiten. Den ger de bästa exemplen på vad evolution kan och inte kan åstadkomma.

Allt Gott!

Ett orimligt krav

En evolutionär väg till komplexa egenskaper måste vara utan avbrott och varje steg måste vara fördelaktigt konstaterar Behe. Han illustrerar med att vandra med ögonbindel och alltid välja små steg som leder uppåt. Man skulle i bästa fall hamna på en liten kulle utan att komma vidare, och en ravin skulle man aldrig kunna ta sig över. Om det inte finns en jämn gradvis stigande utvecklingsväg till ett biologiskt system inom rimlig tid så fungerar inte evolution. The Edge of Evolution undersöker hur svårt det kravet faktiskt är att uppnå.

Allt Gott!

En framkomlig väg

För evolution att forma livets komplexa strukturer och mekanismer krävs oräkneliga mutationer som var och en är tillräckligt fördelaktiga för stanna kvar i generna. Behe betonar vikten av en framkomlig väg från det enkla till det utvecklade. Om en organism ska uppnå högre grad av organisering måste vägen dit kunna delas upp i många små sammanhängande steg. Redan Darwin identifierade detta problem i sin bok. Om det kan visas att det existerar ett komplext organ som omöjligt kan ha formats genom många små succesiva förändringar så faller min teori, slog han fast. Det var smart av honom att vända bevisbördan mot sina opponenter, för även om det är svårt att bevisa att en sådana vägar inte finns så är det ännu svårare att beskriva en detaljerad följd av mutationer till ett avancerat organ. Enligt Behe har inga sådana beskrivningar publicerats.

Allt Gott!

Evolutionens begränsning

Michael J. Behe har skrivit boken The Edge of Evolution - The Search for the Limits of Darwinism som gavs ut 2007. Författaren ifrågasätter evolutionsteorins förmåga att förklara uppkomsten av komplexa strukturer och mekanismer, och jag planerar att referera delar av boken här på bloggen. Behe's vetenskapliga meriter ger tyngd åt det han skriver. Han är professor i biologi och har forskat på DNA vid den amerikanska hälsomyndigheten. Han har också varit biträdande professor i kemi.

Innan man börjar diskutera är det klokt att problematisera begreppen, så att man pratar om samma sak. Behe identifierar tre viktiga element i evolutionsteorin, nämligen slumpmässiga mutationer, naturligt urval och gemensamt ursprung. Eftersom det är separata idéer måste de granskas oberoende av varandra. De sista hundra åren har vi sett enorma vetenskapliga framsteg inte minst inom genetik. Behe skriver att det finns omfattande evidens för att slumpmässiga mutationer i kombination med naturligt urval kan orsaka viktiga förändringar. Samtidigt finns det starka evidens för att slumpmässiga mutationer är strikt begränsade. Nu när vi vet gensekvenser och hur mutationer uppstår kan vi för första gånger men någon precision värdera effekten av slumpmässiga mutationer, konstaterar författaren. Han anser att potentialen av naturligt urval i kombination med slumpmässiga mutationer är kraftigt överdriven.

Allt Gott!

Arv

Georg Mendel (1822-1884) är den moderna genetikens fader. Han var en österrikisk munk som forskade i ärftlighet för att hjälpa bönder att välja grödor. Genom systematiska studier visade han att avkommans egenskaper styrs lagbundet av föräldrarnas egenskaper. Variationen mellan syskon beror på att föräldrarnas gener kan kombineras på olika sätt. Denna fantastiska insikt uppmärksammades 16 år efter Mendels död, så Darwin som ägnat mycket tid åt orsaker till variation fick aldrig ta del av den. Hade han fått veta vad Mendel visste hade han behövt tänka om, för om variationen vi ser mellan individer är lagbunden, hur uppstår då nya egenskaper? Naturalisternas svar blev så småningom att mutationer kan orsaka nya egenskaper. Om Darwin hade accepterat så små slumpmässiga förändringar som råmaterial för naturligt urval att verka på får vi aldrig veta. Klart är iallafall att Darwin tänkte sig betydligt mer avancerade steg av förändring när han formulerade sin teori.

Allt Gott!

Variation

Många samtida med Darwin som trodde på evolution höll fast vid tanken på konstanta arter, men tänkte sig plötsliga stora förändringar som ger upphov till nya arter. Med hänvisning till sina observationer var Darwin övertygad om att förändring sker gradvis genom ärftlig variation, sådan variation som man ser inom arter och släkten.(1) Han skriver att ärftlig variation är gränslös, även sådan av betydande fysiologisk betydelse.(2) I Darwins texter råder stor förvirring och motsägelse när det gäller arter och artbildning, och det kan härledas till hans förbryllelse över hur variation uppstår.(1) De okända lagarna för variation är oändligt komplicerade, skrev han, och i sin bok The Variation of Animals and Plants under Domestication (1886) kämpade han tappert med problemet hur genetisk variation uppstår. När Mendel visade att anlag ärvs enligt vissa mönster så skrattade man åt Darwins teori om gradvis utveckling.(1) Mendel visade ju klart och tydligt att variationen vi ser inom arter inte är gränslös och slumpmässig, så den kunde alltså inte vara källa till utveckling.

Allt Gott!

1) Ernst Mayr, One long argument

2) Charles Darwin, On the Origin of Species

Skapade slag

Tron att arterna var oföränderliga kom från Platons världsbild där alla objekt har en förlaga i idévärlden.  Darwin var inte ensam om att ifrågasätta detta, för han stöder sig på andra i inledningen till sin bok Om Arternas Uppkomst. Geoffroy Saint-Hilaire misstänkte redan 1795 att det vi kallar arter är särpräglingar av samma skapade slag. Rev. W Herbert slår fast 1837 att arter bara är högre och mer permanenta varianter. Rafinesque skriver att alla arter kan ha varit varianter som gradvis blivit arter genom särprägling, men tillägger att det inte gäller de ursprungliga slagen.  Exempelvis kanske alla kattdjur kommer från en slags urkatt, men denna urkatt måste ha varit individuellt skapad. Darwin drog principen längre och menade att alla arter härstammar från en enda ursprunglig livsform, men hade problem med bevisföringen. Ju större skillnad det är på livsformerna man jämför, desto färre och svagare blir argumenten för gemensamt ursprung, skriver Darwin.

Allt Gott!

Darwin och religionen

Darwin var redan som barn intresserad av naturen, så hans far tyckte att läkare kunde bli ett lämpligt yrke, men Darwin avbröt sina medicinstudier eftersom han tyckte det var obehagligt med sjukdomar. På den tiden var det präster som sysslade med biologi, så hans far satte honom att läsa teologi istället. Darwin tog till sig den ortodoxa läran om Gud men ägnade mer tid åt naturvetenskapliga studier. Under sina fem års världsomsegling började han tvivla på sina religiösa övertygelser. Han läste Lyell som menade att jorden var mycket äldre än vad Bibeln beskrev. Mycket av vad han såg på sin resa låg konflikt med vad teologer ansåg om naturen på den tiden. Svårast hade han med (den obibliska) övertygelsen att arterna är oföränderliga. Darwin dokumenterade enorm variation inom arterna under sin resa på Beagle, så han hade ju med egna ögon sett att arter inte är konstanta. När han kom hem tog han intryck av sin familj som inte var troende. Hans storebror Erasmus hade tappat tron medan Darwin var borta. När han senare formulerade idén om naturligt urval så tappade argumentet utifrån design sin kraft. Darwin skriver att man inte längre kan hävda att gångjärnet hos en mussla måste ha konstruerats av en intelligent designer. Fast ibland tvivlade han på sin egen slutledningsförmåga, för om han (vilket han var fullt övertygad om) hade utvecklats från den enklaste livsform, hur kunde han då lita på sin hjärnas slutsatser?

Allt Gott!

Ernst Mayr, One Long Argument
Charles Darwin, Life and Letters

Darwin och geologin

Darwin förvånas i sin bok Om arternas uppkomst av hur fattiga fossillämningarna är.  Att  hela grupper av djur och växter uppträder så plötsligt i jordlagren var en invändning som flera eminenta biologer använde mot Darwins teori. Darwin hade mycket svårt att ge någon bra förklaring till varför det saknas fossil före den kambriska explosionen. Han skriver att fossilfynden inte sträcker sig tillräckligt långt bakåt i tiden för att säkert  säga att arterna blivit mer avancerade med tiden.

Darwin skriver att antalet utdöda mellanformer måste vara enormt och frågar sig varför alla jordlager inte är fulla av fossil efter dessa. Han skriver att det saknas gradvis förändring i fossilen från dåtid till nutid, och att det är den mest uppenbara invändningen mot evolutionsteorin. Om man bortser från det och istället hävdar att fossillämningarna är extremt bristfälliga, så menar Darwin att fossilfynden som trots allt finns talar starkt för evolution. Det resonemanget är precis så tokigt som det låter. Det är givetvis en logisk kullerbytta att å ena sidan erkänna att frånvaron av graderade fossil är den största invändningen mot evolution, och å andra sidan hävda att de fossil som finns (som alltså inte uppvisar gradvis förändring) talar starkt för evolution.

Allt Gott!

Gamla bojor

När jag sitter och väntar på något tar jag som dom flesta nuförtiden upp min telefon, men oftast inte för att texta (sms:a) utan för att läsa gammal litteratur, helt lagligt nedladdat från nätet. Jag satt och väntade på båten för att åka ut till en ö och bada i adriatiska havet när jag läste några rader ur The Life and Letters of Charles Darwin. Thomas Huxley som själv kallade sig Darwin's bulldog fick av Darwins son uppdraget att skriva ett avslutande kapitel. Där kallar Huxley evolution för den äldsta av alla filosofier med ursprung i det antika grekland. Filosofin ratades när grekisk lärdom skulle förenas med kristendomen, men Darwin gav enligt Huxley evolutionen nytt liv. Huxley är övertygad om att det var Charles Lyell som banade väg för Darwin genom att introducera uniformitarismen, tron att geologin kan förklaras med långsamma skeenden utan inslag av katastrofala händelser. Darwin läste Lyell's verk om geologi när han seglade med Beagle, och tog djupt intryck. Han skriver själv i Origin att samma svårighet som geologer hade att acceptera att bergskedjor och dalar formats genom väder och vind, samma svårighet kommer naturvetare ha att acceptera att arterna utvecklats genom naturligt urval. Hur kommer det sig då att evolutionsfilosifin ändå vann mark? Huxley skriver att Origin befriade oss från ett dilemma, nämligen att det inte fanns något vettigt alternativ till skapelseberättelsen. Långtifrån alla tyckte dock att Darwins bok var vettig. Louis Agassiz som var en samtida framstående biolog och naturhistoriker beskrev Origin som ett vetenskapligt misstag med osanning i fakta, ovetenskaplig metod och skälmskt syfte.

Allt Gott!

Därför bör kristna inte tro på evolutionsteorin

Jag vill hävda att evolutionsteorin inte alls går ihop med en skapare. Evolutionsteorin är fundamentalt materialistisk och tillåter ingen styrning utifrån. Idén är ju att livet utvecklas genom en naturlig process. Enligt evolutionsteorin utvecklas arterna genom slumpmässiga mutationer och naturligt urval. Då kan det inte vara Gud som formger arterna. Om man både tror på Gud och Darwin måste man antingen 1. Förneka att Gud designat arterna, eller 2. Förneka att slumpen styr utvecklingen. Väljer man 1 så kan man inte ge Gud äran för den fantastiska skapelsen och man kapar därmed en stor bit av Gudstron. Väljer man 2 så tappar man hela poängen med evolutionsteorin.

Vissa tror att Gud skapat världen och satt igång evolutionen utan att ta någon aktiv del i den sedan. Det förklarar förstås inte hur evolution kunnat frambringa så underbara varelser. Man kan å andra sidan tro att Gud har styrt evolutionen (dvs infogat vissa mutationer som har gett vissa individer fördelar), men då kan man inte kalla det evolution längre, iallafall förlorar evolutionen sin poäng. Inget av dessa alternativ stämmer heller med bibelns beskrivning av hurdan Gud är. Gud är kärleksfull och närvarande. Han skulle aldrig använda sig av en teknik där den svage slås ut och dör bort. Tvärtom visar Jesus gång på gång hur Gud hjälper den svage och helar den sjuke. Bara som filosofi är det ett gott budskap. Som levande sannning är det ett oslagbart erbjudande.

Jag har ett vetenskapligt förhållningssätt och tror på människans förmåga att förstå världen. Inom medicinen ställer vi höga krav på bevis när vi väljer behandlingsmetod. Om vi skulle nöja oss med samma typ av bevis man har för evolutionsteorin skulle vi fortfarande syssla med åderlåtning. Evolution eller skapelse handlar inte om evidens, utan om vilken utgångspunkt man har.

Jag vill respekteras som en förnuftig människa och akademiker trots att jag inte tror på evolution. Ett vetenskapligt förhållningssätt inkluderar en sund skepsis, i synnerhet mot teorier som inte bevisats experimentellt eller med prospektiva studier. Att jämföra detta med tro på magiska stenar är väl inte juste? Det är ju heller inte så att man behöver evolutionsteorin för att forska inom andra områden. Det kan tvärtom ställa till det en del, om man tänker på socialdarwinismen. Vad jag vet har evolutionsteorin inte ledit till några genombrott i medicinsk forskning heller. Att tro att alla organ i människans kropp är designade för ett ändamål är enligt min mening en mer framkomlig väg, annars skulle man nog inte hittat funktionen hos alla så kallade rudimentära organ som till exempel blindtarmen.

NE skriver om Ludwig Flecks:

Hans mest kända arbete är monografin Entstehung und Entwicklung einer Wissenschaftlichen Tatsache (1980; "Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum"). Här hävdas, med utgångspunkt från en medicinhistorisk studie av uppkomsten av den moderna teorin om syfilissjukdomen, att vetenskapliga teorier saknar verklighetsanknytning och är helt betingade av sociala krafter. F. grundar sin skeptiska kunskapsteori på iakttagelsen att de flesta vetenskapliga teorier steg för steg utvecklats ur primitiva föreställningar utan verklighetsanknytning. Enligt honom är vetenskapen en tankestil som uppkommer och utvecklas i en förhandlingsprocess mellan forskare som ingår i ett tankekollektiv. F:s monografi, som publicerades redan 1935 och bl.a. inspirerade Thomas Kuhns välbekanta paradigmteori, bidrog starkt till det förnyade intresset under 1900-talet för skeptisk kunskapsteori.

Just så har jag tänkt att det förhåller sig med evolutionsteorin! Den är en tankestil, ett sätt att förstå sin omvärld. Den ger en känsla av sammanhang utan att blanda in någon högre makt. Samtidigt är utvecklingsmekanismerna så obegripliga att mycket få orkar sätta sig in i det utan bara beundrar den och tror på den. Det är något religiöst över det, och man älskar att lägga till skojiga anekdoter som saknar vetenskaplig grund, tex det där med att fostret liksom återupprepar evloutionen, eftersom fostret dag 1 tycks se ut som en liten encellig organism. Det är väl därför man möter så starkt motstånd, för att man ruckar på människors världsbild.

Allt Gott!

Skapelsen är viktig

Många kristna i västeuropa verkar tveka inför att tala om skapelseberättelsen som en historisk händelse. Är det verkligen en viktig fråga? Ja, i Nya Testamentet verkar det vara grundläggande för tron på Gud.

Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga. (Rom 1:19-20)

De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i stället för skaparen, som är välsignad i evighet, amen. (Rom 1:25)

Genom en enda människa kom synden in i världen, och genom synden döden, och så nådde döden alla människor därför att de alla syndade. Redan före lagen fanns alltså synd i världen, men synd räknas inte där det inte finns någon lag. Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte gjort sig skyldiga till en överträdelse som Adams. Och Adam motsvarar honom som skulle komma, men överträdelsen kan inte jämföras med nåden. Om alla dog genom en endas överträdelse, så har nu alla fått del av Guds överflödande nåd, nådegåvan som bestod i en enda människa, Jesus Kristus. Och följderna av en enda mans synd kan inte jämföras med denna gåva. Ty domen följde på vad han ensam hade gjort och blev fällande, men nåden följde på mångas överträdelser och innebar ett frikännande. Om en enda mans överträdelse betydde att döden fick herravälde genom denne ende, så skall nu i stället de som blir rättfärdiga genom nådens överflödande rika gåva leva och få herravälde tack vare en enda, Jesus Kristus. Alltså: liksom en endas överträdelse ledde till fällande dom för alla människor, så har också en endas rättfärdiga gärning lett till frikännande och liv för alla människor. Liksom en enda människas olydnad gjorde alla till syndare, så skall en endas lydnad göra alla rättfärdiga. Lagen kom in för att överträdelserna skulle bli större. Men där synden blev större, där överflödade nåden än mer, och på samma sätt som synden härskade och förde till döden, skall därför nåden härska genom rättfärdighet och föra till evigt liv genom Jesus Kristus, vår herre. (Rom 5:12-21)

Allt skapat har lagts under tomhetens välde, inte av egen vilja utan på grund av honom som vållade det, men med hopp om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas. (Rom 8:20-21)

Ty eftersom döden kom genom en människa kommer också uppståndelsen från de döda genom en människa. Liksom alla dör genom Adam, så skall också alla få nytt liv genom Kristus. (1 Kor 15:21-22)

I tro förstår vi att världen har formats genom ett ord från Gud och att det vi ser inte har blivit till ur något synligt. (Heb 11:3)

Allt Gott!

Utgångspunkt

I mina tre senaste inlägg har jag tagit Bibeln som utgångspunkt för att förstå världens tillkomst. Evolutionsteorin har en annan utgångspunkt, nämligen materialism eller naturalism. Det innebär att det vi kan se och undersöka är det enda som finns, och att allt har en naturlig förklaring. Den utgångspunkten kan inte bevisas, utan utgör ett grundantagande som man aldrig viker ifrån. Dr. Scott Todd vid Kansas State University skrev i ett brev till tidskriften Nature att även om alla data skulle peka på en intelligent designer så skulle en sådan hypotes avfärdas just för att den inte är naturalistisk. Professor Richard Lewontin som är ledande evolutionsbiolog erkänner att det inte är de vetenskapliga fynden som leder fram till materiella förklaringar, utan det är grundantagandet materialism som tvingar fram studier och teorier som ger materiella förklaringar, oavsett hur oförnuftiga och mystiska de verkar för den oinsatte. Materialismen tillåter inte en gudomlig förklaring. Därför kan man inte säga att vetenskapen har visat att världen uppstått av sig själv, nej vetenskapen har från början utgått från att det är så.

Allt Gott!

Död och lidande

Enkelt tolkat berättar Bibeln att död och lidande är ett resultat av Adams olydnad mot Gud. Innan dess levde Adam och Eva i harmoni med djuren i Edens lustgård. Där fanns inget hat, inga sjukdomar och inget lidande. När Gud såg på allt han skapat såg han att det var mycket gott. Evolutionsteorin lär något helt annat, nämligen att arterna utvecklades gradvis genom att missanpassade djur och växter konkurrerades bort, alltså en tävling på liv och död med mycket lidande. Skulle Gud använda sig av död och lidande för att skapa människan? Skulle Gud utplåna något han skapat bara för att det är svagt? Det stämmer inte med Bibelns bild av Gud. Gud skapade allting helt och gott, men gav människan en fri vilja. Adam valde att bryta mot Guds regler och som ett resultat av det fick människan sin trasiga natur. Teologer som Calvin och John Wesley menade att skapelseberättelsen skall tolkas just så, att inget lidande och ingen död fanns när Gud såg på skapelsen och sa att det var mycket gott.

Allt Gott