Darwin och religionen

Darwin var redan som barn intresserad av naturen, så hans far tyckte att läkare kunde bli ett lämpligt yrke, men Darwin avbröt sina medicinstudier eftersom han tyckte det var obehagligt med sjukdomar. På den tiden var det präster som sysslade med biologi, så hans far satte honom att läsa teologi istället. Darwin tog till sig den ortodoxa läran om Gud men ägnade mer tid åt naturvetenskapliga studier. Under sina fem års världsomsegling började han tvivla på sina religiösa övertygelser. Han läste Lyell som menade att jorden var mycket äldre än vad Bibeln beskrev. Mycket av vad han såg på sin resa låg konflikt med vad teologer ansåg om naturen på den tiden. Svårast hade han med (den obibliska) övertygelsen att arterna är oföränderliga. Darwin dokumenterade enorm variation inom arterna under sin resa på Beagle, så han hade ju med egna ögon sett att arter inte är konstanta. När han kom hem tog han intryck av sin familj som inte var troende. Hans storebror Erasmus hade tappat tron medan Darwin var borta. När han senare formulerade idén om naturligt urval så tappade argumentet utifrån design sin kraft. Darwin skriver att man inte längre kan hävda att gångjärnet hos en mussla måste ha konstruerats av en intelligent designer. Fast ibland tvivlade han på sin egen slutledningsförmåga, för om han (vilket han var fullt övertygad om) hade utvecklats från den enklaste livsform, hur kunde han då lita på sin hjärnas slutsatser?

Allt Gott!

Ernst Mayr, One Long Argument
Charles Darwin, Life and Letters

Darwin och geologin

Darwin förvånas i sin bok Om arternas uppkomst av hur fattiga fossillämningarna är.  Att  hela grupper av djur och växter uppträder så plötsligt i jordlagren var en invändning som flera eminenta biologer använde mot Darwins teori. Darwin hade mycket svårt att ge någon bra förklaring till varför det saknas fossil före den kambriska explosionen. Han skriver att fossilfynden inte sträcker sig tillräckligt långt bakåt i tiden för att säkert  säga att arterna blivit mer avancerade med tiden.

Darwin skriver att antalet utdöda mellanformer måste vara enormt och frågar sig varför alla jordlager inte är fulla av fossil efter dessa. Han skriver att det saknas gradvis förändring i fossilen från dåtid till nutid, och att det är den mest uppenbara invändningen mot evolutionsteorin. Om man bortser från det och istället hävdar att fossillämningarna är extremt bristfälliga, så menar Darwin att fossilfynden som trots allt finns talar starkt för evolution. Det resonemanget är precis så tokigt som det låter. Det är givetvis en logisk kullerbytta att å ena sidan erkänna att frånvaron av graderade fossil är den största invändningen mot evolution, och å andra sidan hävda att de fossil som finns (som alltså inte uppvisar gradvis förändring) talar starkt för evolution.

Allt Gott!

Gamla bojor

När jag sitter och väntar på något tar jag som dom flesta nuförtiden upp min telefon, men oftast inte för att texta (sms:a) utan för att läsa gammal litteratur, helt lagligt nedladdat från nätet. Jag satt och väntade på båten för att åka ut till en ö och bada i adriatiska havet när jag läste några rader ur The Life and Letters of Charles Darwin. Thomas Huxley som själv kallade sig Darwin's bulldog fick av Darwins son uppdraget att skriva ett avslutande kapitel. Där kallar Huxley evolution för den äldsta av alla filosofier med ursprung i det antika grekland. Filosofin ratades när grekisk lärdom skulle förenas med kristendomen, men Darwin gav enligt Huxley evolutionen nytt liv. Huxley är övertygad om att det var Charles Lyell som banade väg för Darwin genom att introducera uniformitarismen, tron att geologin kan förklaras med långsamma skeenden utan inslag av katastrofala händelser. Darwin läste Lyell's verk om geologi när han seglade med Beagle, och tog djupt intryck. Han skriver själv i Origin att samma svårighet som geologer hade att acceptera att bergskedjor och dalar formats genom väder och vind, samma svårighet kommer naturvetare ha att acceptera att arterna utvecklats genom naturligt urval. Hur kommer det sig då att evolutionsfilosifin ändå vann mark? Huxley skriver att Origin befriade oss från ett dilemma, nämligen att det inte fanns något vettigt alternativ till skapelseberättelsen. Långtifrån alla tyckte dock att Darwins bok var vettig. Louis Agassiz som var en samtida framstående biolog och naturhistoriker beskrev Origin som ett vetenskapligt misstag med osanning i fakta, ovetenskaplig metod och skälmskt syfte.

Allt Gott!

En existensiell övertygelse

För att förstå att evolutionsteorin inte primärt är resultatet av vetenskapliga studier behövs en historisk bakgrund. Ernst Mayr, professor i zoologi vid Harvard och inflytelserik evolutionist har skrivit One Long Argument om Charles Darwin och början till evolutionsidén. Han skriver att historiska perioder domineras av paradigm som ibland förändras gradvis och ibland ändras abrupt och revolutionerar männsikors världsbild. Så var det när Charles Darwin 1859 gav ut sin bok On the Origin of Species. Idén om gradvis utveckling var ingalunda ny, men det var under den tiden som idén under turbulenta former fick genomslag. Under samma period började moderna vetenskapliga metoder ta form. Darwin försökte följa dessa metoder som innebar induktion och fältstudier, men fann att det var svårt i praktiken. Han insåg att man inte kan göra observationer om man inte har en hypotes att utgå ifrån. Han sa "Jag kan inte ha några tvivel om att män som spekulerar återhållsamt gör dom bästa observationerna". När jag läser hans bok tycker jag dock inte att han är särskilt återhållsam med sina spekulationer. Han erkänner också att knappast en enda poäng i hans bok framställs med en rättvis redogörelse av bakgrundsfakta.

Allt Gott!

Därför bör kristna inte tro på evolutionsteorin

Jag vill hävda att evolutionsteorin inte alls går ihop med en skapare. Evolutionsteorin är fundamentalt materialistisk och tillåter ingen styrning utifrån. Idén är ju att livet utvecklas genom en naturlig process. Enligt evolutionsteorin utvecklas arterna genom slumpmässiga mutationer och naturligt urval. Då kan det inte vara Gud som formger arterna. Om man både tror på Gud och Darwin måste man antingen 1. Förneka att Gud designat arterna, eller 2. Förneka att slumpen styr utvecklingen. Väljer man 1 så kan man inte ge Gud äran för den fantastiska skapelsen och man kapar därmed en stor bit av Gudstron. Väljer man 2 så tappar man hela poängen med evolutionsteorin.

Vissa tror att Gud skapat världen och satt igång evolutionen utan att ta någon aktiv del i den sedan. Det förklarar förstås inte hur evolution kunnat frambringa så underbara varelser. Man kan å andra sidan tro att Gud har styrt evolutionen (dvs infogat vissa mutationer som har gett vissa individer fördelar), men då kan man inte kalla det evolution längre, iallafall förlorar evolutionen sin poäng. Inget av dessa alternativ stämmer heller med bibelns beskrivning av hurdan Gud är. Gud är kärleksfull och närvarande. Han skulle aldrig använda sig av en teknik där den svage slås ut och dör bort. Tvärtom visar Jesus gång på gång hur Gud hjälper den svage och helar den sjuke. Bara som filosofi är det ett gott budskap. Som levande sannning är det ett oslagbart erbjudande.

Jag har ett vetenskapligt förhållningssätt och tror på människans förmåga att förstå världen. Inom medicinen ställer vi höga krav på bevis när vi väljer behandlingsmetod. Om vi skulle nöja oss med samma typ av bevis man har för evolutionsteorin skulle vi fortfarande syssla med åderlåtning. Evolution eller skapelse handlar inte om evidens, utan om vilken utgångspunkt man har.

Jag vill respekteras som en förnuftig människa och akademiker trots att jag inte tror på evolution. Ett vetenskapligt förhållningssätt inkluderar en sund skepsis, i synnerhet mot teorier som inte bevisats experimentellt eller med prospektiva studier. Att jämföra detta med tro på magiska stenar är väl inte juste? Det är ju heller inte så att man behöver evolutionsteorin för att forska inom andra områden. Det kan tvärtom ställa till det en del, om man tänker på socialdarwinismen. Vad jag vet har evolutionsteorin inte ledit till några genombrott i medicinsk forskning heller. Att tro att alla organ i människans kropp är designade för ett ändamål är enligt min mening en mer framkomlig väg, annars skulle man nog inte hittat funktionen hos alla så kallade rudimentära organ som till exempel blindtarmen.

NE skriver om Ludwig Flecks:

Hans mest kända arbete är monografin Entstehung und Entwicklung einer Wissenschaftlichen Tatsache (1980; "Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum"). Här hävdas, med utgångspunkt från en medicinhistorisk studie av uppkomsten av den moderna teorin om syfilissjukdomen, att vetenskapliga teorier saknar verklighetsanknytning och är helt betingade av sociala krafter. F. grundar sin skeptiska kunskapsteori på iakttagelsen att de flesta vetenskapliga teorier steg för steg utvecklats ur primitiva föreställningar utan verklighetsanknytning. Enligt honom är vetenskapen en tankestil som uppkommer och utvecklas i en förhandlingsprocess mellan forskare som ingår i ett tankekollektiv. F:s monografi, som publicerades redan 1935 och bl.a. inspirerade Thomas Kuhns välbekanta paradigmteori, bidrog starkt till det förnyade intresset under 1900-talet för skeptisk kunskapsteori.

Just så har jag tänkt att det förhåller sig med evolutionsteorin! Den är en tankestil, ett sätt att förstå sin omvärld. Den ger en känsla av sammanhang utan att blanda in någon högre makt. Samtidigt är utvecklingsmekanismerna så obegripliga att mycket få orkar sätta sig in i det utan bara beundrar den och tror på den. Det är något religiöst över det, och man älskar att lägga till skojiga anekdoter som saknar vetenskaplig grund, tex det där med att fostret liksom återupprepar evloutionen, eftersom fostret dag 1 tycks se ut som en liten encellig organism. Det är väl därför man möter så starkt motstånd, för att man ruckar på människors världsbild.

Allt Gott!

Skapelsen är viktig

Många kristna i västeuropa verkar tveka inför att tala om skapelseberättelsen som en historisk händelse. Är det verkligen en viktig fråga? Ja, i Nya Testamentet verkar det vara grundläggande för tron på Gud.

Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga. (Rom 1:19-20)

De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i stället för skaparen, som är välsignad i evighet, amen. (Rom 1:25)

Genom en enda människa kom synden in i världen, och genom synden döden, och så nådde döden alla människor därför att de alla syndade. Redan före lagen fanns alltså synd i världen, men synd räknas inte där det inte finns någon lag. Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte gjort sig skyldiga till en överträdelse som Adams. Och Adam motsvarar honom som skulle komma, men överträdelsen kan inte jämföras med nåden. Om alla dog genom en endas överträdelse, så har nu alla fått del av Guds överflödande nåd, nådegåvan som bestod i en enda människa, Jesus Kristus. Och följderna av en enda mans synd kan inte jämföras med denna gåva. Ty domen följde på vad han ensam hade gjort och blev fällande, men nåden följde på mångas överträdelser och innebar ett frikännande. Om en enda mans överträdelse betydde att döden fick herravälde genom denne ende, så skall nu i stället de som blir rättfärdiga genom nådens överflödande rika gåva leva och få herravälde tack vare en enda, Jesus Kristus. Alltså: liksom en endas överträdelse ledde till fällande dom för alla människor, så har också en endas rättfärdiga gärning lett till frikännande och liv för alla människor. Liksom en enda människas olydnad gjorde alla till syndare, så skall en endas lydnad göra alla rättfärdiga. Lagen kom in för att överträdelserna skulle bli större. Men där synden blev större, där överflödade nåden än mer, och på samma sätt som synden härskade och förde till döden, skall därför nåden härska genom rättfärdighet och föra till evigt liv genom Jesus Kristus, vår herre. (Rom 5:12-21)

Allt skapat har lagts under tomhetens välde, inte av egen vilja utan på grund av honom som vållade det, men med hopp om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas. (Rom 8:20-21)

Ty eftersom döden kom genom en människa kommer också uppståndelsen från de döda genom en människa. Liksom alla dör genom Adam, så skall också alla få nytt liv genom Kristus. (1 Kor 15:21-22)

I tro förstår vi att världen har formats genom ett ord från Gud och att det vi ser inte har blivit till ur något synligt. (Heb 11:3)

Allt Gott!

Utgångspunkt

I mina tre senaste inlägg har jag tagit Bibeln som utgångspunkt för att förstå världens tillkomst. Evolutionsteorin har en annan utgångspunkt, nämligen materialism eller naturalism. Det innebär att det vi kan se och undersöka är det enda som finns, och att allt har en naturlig förklaring. Den utgångspunkten kan inte bevisas, utan utgör ett grundantagande som man aldrig viker ifrån. Dr. Scott Todd vid Kansas State University skrev i ett brev till tidskriften Nature att även om alla data skulle peka på en intelligent designer så skulle en sådan hypotes avfärdas just för att den inte är naturalistisk. Professor Richard Lewontin som är ledande evolutionsbiolog erkänner att det inte är de vetenskapliga fynden som leder fram till materiella förklaringar, utan det är grundantagandet materialism som tvingar fram studier och teorier som ger materiella förklaringar, oavsett hur oförnuftiga och mystiska de verkar för den oinsatte. Materialismen tillåter inte en gudomlig förklaring. Därför kan man inte säga att vetenskapen har visat att världen uppstått av sig själv, nej vetenskapen har från början utgått från att det är så.

Allt Gott!