Dagens Darwin

I senaste nummret av läkartidningen hyllas Darwin på kultursidorna. Det brukar vara på kultursidorna han omnämns av den enkla anledningen att hans teori saknar relevans i medicinsk forskning. Idag alltså, för den största genklangen i läkarvetenskapen hade darwinismen på 1800-talet och första hälften av 1900-talet i form av skallmätningar och tvångssteriliseringar. Sverige hade en framträdande roll inom eugeniken med sitt statliga institut för rasbiologi som uppskattades av nazisterna under andra världskriget. Det är förståligt om än inte försvarligt att denna skamfläck i den svenska läkarvetenskapen inte omnämns i läkartidningens artikel med titeln "Det tog tid för Darwins idé att att få genklang i medicinen". Det skulle vara ärligare att skriva att det tog tid för Darwins idé att klinga av i medicinen. Survival of the fittest hör knappast hemma i sjukvården där vi ägnar oss åt svaga och sjuka individer, där alla fård vård på lika villkor och där vi räddar människor till livet utan att fundera över om de kommer att bli produktiva eller inte. Numera är vi förstås överrens om att Darwins idé inte skall tillämpas på det sättet, men det tog alltför lång tid att nå denna consensus, och innan dess hann det få tragiska konsekvenser. Torgerson syftar uppenbarligen på någon annan genklang i medicinen, men misslyckas fullständigt med att peka på några medicinska landvinningar. Han tar förstås upp exemplet att sickelcellanemi kan skydda mot malaria, men denna förståelse av selektionskraften har inte resulterat i någon behandling. Exemplet är således knappast en medicinsk framgång och faktiskt inte heller någon evolutionär framgång eftersom motståndskraften mot malaria är en dyrköpt sjukdomsvinst för den som har sickelcellsanemi. Torgerson resonerar vidare att mässlingen är ett bra exempel men ger inte en evolutionistisk utan en epidemiologisk förklaring. Sedan följer en rad svepande spekulationer i andra medicinska fält där det knappast publiceras några artiklar med darwins idé som ledstång. Nej, läkarvetenskapen är inte betjänt av evolutionsbiologiska spekulationer.

Allt gott!

flickaborter

I Sverige är det tillåtet att avbryta en flickgraviditet om en pojke är mer önskvärd. Det slår nu Socialstyrelsen fast. Dessutom har vårdpersonal skyldighet att uppge barnets kön om det är känt. Det spelar ingen roll om du tycker att kvinnor och män skall ges samma möjligheter, ifall du råkar se barnets kön vid en ultraljudsundersökning eller en fostervattenanalys så måste du ge den information som gör att fostret förskjuts. Jag pratade med en förlossningsläkare om detta för flera månader sedan, och hon var övertygad om att det inte sker i Sverige, men Socialstyrelsens uttalande sker på förekommen anledning. Visst kommer vi aldrig se 32 miljoner förlorade flickor i Svensk statistik så som det är i Kina, men bara att det officiellt förekommer talar sitt tydliga språk. Och nu måste vårdpersonal enligt lagen informera, vilket kan kännas som angiveri med dödliga konsekvenser.

Level 5

Mina farhågor hade redan besannats när jag skrev förra inlägget, WHO tillkännagav igår att vi har en pandemi. Det känns märkligt, här står vi inför ett hot som kan orsaka fler dödsfall än alla krig och ändå verkar folk ta det med ro. Kanske för att det känns overkligt eller osannolikt. Men Spanska sjukan var verklig, och vi står knappast bättre rustade att skydda oss idag än vi gjorde då. Visst, vi har Tamiflu, men frågan är om vi har tillräckligt med vårdpersonal för att administrera läkemedlet. Man måste ju räkna med att även vårdpersonal insjuknar. Nåja, det är inte meningen att skrämma upp folk, det blir ju inte bättre ifall panik utbryter, och det finns fortfarande gott hopp om att sjukan ska dra förbi som en mild influensa. Men det ger anledning att reflektera över var vi har vår trygghet och vart vi sätter vårt hopp.

Allt Gott!

Svininfluensan kan bli pandemisk

WHO har nu klassat den mexikanska H1N1-stammen till fas 4 vilket innebär hot för pandemi. Den kan alltså komma att spridas över stora delar av världen och drabba stora delar av befolkningen i varje land. Senast detta hände var 1968 då Hong-Kong-febern dödade en miljon människor. Mexico har så här lång 149 dödsfall vilket är en stor del av antalet sjuka, kanske 1 på 15. Att sjukdomen visat lugnare förlopp utanför Mexico skulle kunna bero på att viruset mattas av medan det sprids, men det är för tidigt att säga, och min känsla är att folk invaggas i falsk säkerhet. USA har just tillkännagivit sitt första dödsfall, ett 23-månaders barn i Texas. Medianåldern på de sjuka sägs vara 16 år till skillnad från vanlig influensa då främst äldre sjuka individer drabbas. Spanska sjukan som skördade mellan 25 och 50 miljoner människorliv 1918-1919 drabbade främst unga friska individer. Det här är något vi inte har kontroll över. Det är en ovan sits för den moderna människan som har mycket av sin existensiella trygghet i känslan av att kunna kontrollera tillvaron. Jag ser ofta hur det existensiella lidandet överstiger det fysiska hos svårt sjuka, och det gör ont att se. Hoppas verkligen att WHO snart finner anledning att klassa ner H1N1. Det är något att be för.

Mellan ont och gott

Kampen mellan ont och gott är ett ständigt återkommande tema i filmer och böcker. Det måste vara något mänskligt behov av att dela upp världen i två lag och heja på de goda. Särskilt barn gör så och även om tonåringar ofta kan nyansera sig något om gränsen mellan ont och gott så är gränsen mellan rätt och fel ofta fortfarande knivskarp. Hos vuxna har jag lagt märke till två förhållningssätt. Antingen har man stora gråzoner mellan ont och gott, rätt och fel, eller så fortsätter man att nyansera genom att skruva upp kontrasten på de suddiga fälten. Det senare kräver mer ansträngning och man blir aldrig färdig.

Allt Gott!