The rise of the living world är tredje kapitlet i boken av Ernst Mayer som jag läser för att granska evolutionsteorin. Här står att astronomiska och geofysiska fynd talar för att jorden är ungefär 4,6 miljarder år gammal. Astronomer uppskattar att förutsättningar för livets uppkomst fanns för ungefär 3,8 miljarder år sedan, och i jordlager som bedömts vara cirka 3,5 miljarder år gamla hittas ett rikt utbud av fossilerad livsformer, de tidigast som hittats. Dessa fossil är påtagligt lika bakterier som lever idag. I jordlager längre upp av en miljard år senare dato ses de första eukaryota livsformerna, och de skiljer sig markant i det att de har en cellkärna. Man förstår inte hur kärnan uppstod, än mindre varför den uppträder så plötsligt i jordlagren. Fynden av dessa första eukaryoter är extremt fattiga. Enligt Darwinismen borde det finnas en gradvis kontinuitet hos fossilen i på varandra följande jordlager, men som Darwin konstaterade ger oss fossila fynd nästan inget annat än luckor.
När man upptäckte att genernas molekyler kan jämföras trodde man att organismers släktskap skulle kunna fastställas, men det visade sig inte vara så lätt eftersom nya egenskaper uppträder som ett mosaikmönster hos arterna längre upp i jordlagren. Om en egenskap eller gen talar för släktskap kan en annan tala emot. Detta förklaras med att samma egenskaper uppkommit och försvunnit flera gånger under tidens gång, och allt sägs passa perfekt i det Darwinistiska ramverket. Undertecknad kan inte undgå att tycka att evolutionsteorin är hyperflexibel.
När man upptäckte att genernas molekyler kan jämföras trodde man att organismers släktskap skulle kunna fastställas, men det visade sig inte vara så lätt eftersom nya egenskaper uppträder som ett mosaikmönster hos arterna längre upp i jordlagren. Om en egenskap eller gen talar för släktskap kan en annan tala emot. Detta förklaras med att samma egenskaper uppkommit och försvunnit flera gånger under tidens gång, och allt sägs passa perfekt i det Darwinistiska ramverket. Undertecknad kan inte undgå att tycka att evolutionsteorin är hyperflexibel.
Carl von Linné systematiserade arter utifrån deras likheter. Denna möjlighet att ordna arter och familjer hierarktiskt användes av Darwin som ett argument för gemensamt ursprung och arters inbördes släktskap. Homologa organ identifierades med varierande form och funktion. Framben och vingar menade man var samma organ. För att avgöra vilka organ som var homologa definierade Darwin homologi utifrån släktskap, dvs organ från två arter är homologa ifall de har utvecklats från ett och samma organ hos en gemensam förfader. Detta medför ett cirkelresonemang eftersom man vill använda homologa organ som argument för gemensamt ursprung. Tyvärr finns än idag ingen bättre definition för homologa organ.
Det undgår mig än så länge varför vi firar Darwins 200-årsdag.
Allt Gott!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar